2018 > 01

Tystnaden Tystnaden

11 nya likes på Instagram och en ny follower som kallar sig "sannoman". Jag kollade hennes profil och kände direkt igen henne. Sekunder senare fick jag en mycket stark konstupplevelse som jag gick igång på. Jag känner till "Sannomans" historia efter en konstig tid i mitt eget hem där vi försökte skapa en arbetsplats till henne i våra egna ateljeér. Efter någa månader förstod vi att det inte skulle kunne bli så eftersom "Sannoman" själv är en stor konstär som har så starka berättelser inom sig att hon inte borde göra annat än sin egen konst. Hennes sorg flyttade även in i mig ett tag och jag försökte föreviga lilla Elvins vakra ansikte med penslarna utan att lyckas. Det var som att han inte ville bli avmålad. Fotografierna på honom stannade kvar i min atelje länge tills en dag då hon hämtade dem. Sedan sågs vi aldrig mera fast vi bara bodde 5 km från varandra i flera år. 
Att nu få uppleva hennes starka texter i kombination med bild på Instagram väcker så många tanker i mig, precis så som god konst alltid gör. Den väcker frågor om alla mina egna hämningar. Varför är jag så fruktansvärt sparsam i mina berättelser? Varför delar jag knappt något på varken instagram eller facebook eller här, jag som valde min livsbana pga mitt uttrycksbehov! Det är som om jag har fångat mig själv i tystnaden och inte längre klarar av att dela. "Sannoman" påminde mig om detta tysta fängelset och hur jag måste försöka ta mig ur det. Hon påminde mig om hur viktigt det är att konsten vågar vara naken, vara ärlig, vara sårbar och även konfronterande om det behövs. Påminde mig om att det ibland är skönt att låta tårarna rinna fritt, att det är ok att dela personliga tragedier och arbeta med dessa konstnärligt. För första gång fattar jag vilket fantastiskt medium instagram kan vara och blir enormt inspirerad till att prova lätta på alla dessa lager av tyst sorg, ilska och vemod. Att använda instagram som själva konsten, att måla med det. Vet inte om jag kan det ännu. Vet inte om jag ens vågar. Men jag skulle vilja.
Är iallafall tacksam att det finns konstnärer som "Sannoman" som öppnar dörrar till hemliga rum i min telefon. Tack och kram <3
 

Läs hela inlägget »
Nå har stampen fått nye eiere og vi ønsker dem velkommen og håper de får like mange fantastisk bad og stunder som vi selv har hatt i mange år! Nå har stampen fått nye eiere og vi ønsker dem velkommen og håper de får like mange fantastisk bad og stunder som vi selv har hatt i mange år!

Det var lenge siden jeg fant tid og lyst til å skrive. Siden sist jeg skrev har mye hendt. Vi har solgt den gamle skolen med festsalen i til en fantastisk fin familie som er full av spennende planer. Kunne ikke ønske oss bedre kjøpere og gleder oss over å ha fått så fine naboer! For naboer blir vi ettersom vi samtidig bestemte oss for å beholde skolen som har vært vår arbeidsplass og hjem de siste 18 årene. I Spania har vi ikke hatt skikkelige atelieer og har derfor ikke kunnet jobbe på som vi pleier. Vi var derfor nesten på vei til å sette Spaniadrømmen på vent for å reise tilbake til Sverige. Skolene ble informert og vi sa opp leiekontrakten til huset i Spania. Men like før juleavslutningen fikk vi kalde føtter og alle tre kjente at vi virkelig vil gi Spaniadrømmen en skikkelig sjanse. Så vi gikk tilbake til skolen og spurte om det var mulig å få tilbake plassen, hvilket det var! Dagen etter gikk vi til Elite, de vi leier hos, og bad om å få se på et hus vi hadde sett på nettet. Megler anbefalte et annet hus og vips hadde vi betalt håndpenning og reservert et lite rekkehus med utsikt ned til havet, gangavstand til skolen, resturanter, butikker og med ravinen som nærmeste nabo! Vi må rive ut kjøkkenet, men bortsett fra det ser huset helt ok ut. Og for første gang i mitt liv blir jeg eier av et apelsintre! Gleder meg som et lite barn til å flytte inn. Spania blir mitt femte hjemland! 
Vi kommer til å leie minst et atelieer i nærheten, men for første gang i vårt 25- årige samliv planlegger vi å ha arbeidsplassene våre på forskjellige steder for å se hvordan det er å ikke jobbe så tett på hverandre. Tror at jeg begynner å jobbe hjemme den første tiden og skaper meg et atelieer på terrassen, men er åpen for alle muligheter. Har lyst til å skrive mer og håper jeg etterhvert klarer å få resultater den veien. Har alltid skrevet mye, men det blir bare jeg som leser det og ingenting blir noensinne ferdige resultater. Vet ikke hvor mange innledninger til bøker jeg har skrevet og tenkt ut uten å komme meg videre! Men tror det handler om struktur. Den siste tiden har jeg satt av en time til yoga hver eneste dag, noe som har gjort meg utrolig godt. Tror at det er den måten jeg skal bestemme over min hverdag, også i Spania. Rutiner, gode rutiner er faktisk guld verdt!
Er uansett lykkelig over at vi nå begynner å lande i spennende løsninger hvor vi har bena i forskjellige land. Jeg og Lova reiser tilbake til Spania på tirsdag og vi gleder oss til å se sola igjen, til å lære oss et nytt språk igjen og til å møte nye venner og bekjente.

Håper alle har hatt en fin start på 2018 og ønsker dere alle en god fortsettelse. 2018 kan bli magisk og helt fantastisk, tror jeg!!

/Ingrid


 

Läs hela inlägget »